Del 27 - The hospital

Plötsligt exploderade publiken i ett öronbedövande skrik. Jag förstod ingenting försen jag tittade på scenen. Ett leende breddes ut på mina läppar.
Bredvid Chris på scenen stod Justin. Tillsammans sjöng dom "Next to you" och publiken var i extas. Jake och jag viftade med armarna i luften. Stunden var perfekt. Konserten var perfekt. Livet var perfekt.
Alltin var perfekt.
Just då..



Plötsligt förändrades något. Jag förändrades. Mitt hjärta slog snabbare, min syn blev suddig, min hörsel blev sämre.
Vad hände? Jag hann knappt tänka orden innan jag föll ihop. Jag drogs snabbt ner i ett djupt vatten. Vattnet tryckte mot mina lungor så jag inte kunde andas. Vid vattenytan kunde jag höra en röst men den var grumlig. I vattnet var allt grumligt.

Justins perspektiv:

Jasmyns ansikte såg så blekt ut i det starka ljuset. Från en maskin bredvid henne kom ett regelbundet pipande ljud som bekräftade att hon levde.
"Hur är det med henne?" frågade Jake svagt när han kom in genom dörren. Han hade påsar under ögonen, precis som jag, som visade att han inte sovit på några dygn.
Jag hade ingen aning om hur länge Jasmyn varit här, en vecka kanske, men jag kunde bara inte lämna henne. Hon betydde verkligen mycket för mig och jag kände mig hemsk när hon låg på sjukhussängen. Ingen visste om hon hade ont. Ingen visste om hon drömde. Ingen visste vad som egentligen hänt på konserten.
"Inget har förändrats" sa jag i en låg suck. Jake satte sig ner bredvid mig på den lilla soffan som fanns i rummet.
"Du borde sova" sa han lågt. "Inget kommer att förändras de närmsta timmarna. Du har inte sovit på två dygn."
"Du borde också sova" sa jag svagt.
"Jag kan inte" mumlade han. Vi båda tittade med tunga ögon på Jasmyn.
"Varför?" frågade jag.
"Jag kan inte lämna henne" svarade han. "Jag.. är Verkligen kär i henne"
Orden snurrade i mitt huvud. Var han kär i henne?
Jag var det. Jag hade känslor för Jasmyn. Jag ville ha kyssarna som Jake så ofta fick. Men jag ville att dom skulle betyda något. Inte vänskap utan kärlek.
Jag ville ha Jasmyn ifred.
"Okej" svarade jag. Svaret var helt fel, men vad skulle jag ha svarat? Jake skulle antagligen få Jasmyn, dom var ju redan påväg.
Jag behövde göra något. Något som fick henne att gilla mig.
Men först behövde hon vakna. Om hon någonsin skulle vakna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0