"Justin släpp ner mig!" skrattade jag fram.
"Okej!" svarade han och släppte mig - rakt ner i vattnet. Jag var beredd på det och hann knipa ihop näsan med min tumme och pekfinger. När mitt huvud träffade ytan kunde jag höra Jake och Justins bullriga skratt från bryggan. Killarnas trick med att kasta ner mig i vattnet var gammalt och jag visste alltid om att det skulle hända. Men endå så överraskade dom mig hela tiden.
Jag sparkade till under vattnet och simmade upp till ytan.
"Ni ska få för det här!" morrade jag och simmade fram till stegen.
"Vi har ju märkt hur dina tidigare hämndförsök har gått. Tror du att du ska lyckas med det här?" flinade Jake och korsade armarna över bröstet. Han hade rätt. Varje gång dom kastat ner mig i vattnet hade jag försökt att hämnats. Resultatet hade alltid blivit att jag blivit nerkastad igen.
"Jag ska allt komma på något" sa jag och ställde mig framför Justin och Jake. Båda flinade brett. "Hur lång tid är det kvar?"
Justin förstod min fråga och tittade ner på din vattentäta klocka som han hade på högerarmen.
"En timma" svarade han och tittade upp på mig. Hans ögon glänste och jag kunde se hur glad jag kvar.
Killarna, alltså Chaz och Ryan, skulle vara på skolan om en timma. Vi längtade alla efter dom men ingen lika mycket som Justin. Det hade gått två och en halv månad sedan dom vart här tidigare. Och dom fem månaderna hade var helt fantastiska. Visst hade vi saknat killarna men vi hade även haft så himlans kul. Vi hade kunnat umgåtts som tidigare utan en obekväm stämning över mitt och Justins tidigare förhållande. Egentligen hade vi inte pratat om det men på sättet vi var med varann så hade vi kommit överens om att vi skulle vara vänner, inget annat.
Och jag och Jake? Tja, det var oklart. Vi var vänner men jag visste inte riktigt om någon av oss ville mer.
"Ska vi gå upp?" frågade Jake och nickade mot huset.
"Visst" svarade jag och trängde mig förbi killarna med en bitching huvudrörelse.
"Ey! Vad var det där om?" frågade Justin. Jag vände mig om och såg att han slått ut med armarna.
"Hade förväntat mig att bli buren upp" fnös jag och fortsatte gå. Jag hörde killarna skratta bakom mig och sedan följa efter mig till stranden. När jag kom fram torkade jag mig lätt med handduken och hängde den sedan runt halsen.
"Let's go" sa Jake och nickade än en gång mot skolan. Killarna började gå medans jag hamnade ett steg bakom. Jag tog tillfället i akt och tog ett skutt upp på Justins rygg. Han hoppade till av rädsla innan han greppade mina ben. Han mumlade fram ett 'jaja' och lät mig sitta på hans rygg tills vi kom fram till skolan.

En timma senare stod vi nere i lobbyn i torra kläder och väntade spänt på Chaz och Ryan. Justin stod med händerna under hakan och tittade mot vägen som om det var tomten på julafton.
"Det kommer bli riktigt kul att träffa dom igen!" sa Jake glatt och knuffade till mig löst i sidan.
"Helt klart!" svarade jag och rättade till min klänning.
Plötsligt såg vi hur en gul taxi svängde av från motorvägen och körde upp mot skolan. Justin hoppade till.
"Äntligen!" tjöt han och sprang ner för trappan tätt följt av mig och Jake. Taxin parkerade framför skolan och ut störtade två glada Chaz och Ryan. Dom slängde sig på Justin i en stor kram och hoppade runt ett halft varv.
"Justin" ropade Chaz och klappade han på ryggen. Det var roligt att se den barnsliga sidan av Justin. Under lektioner, runt andra elever och på områden där det kunde finnas papparazzis behövde Justin agera så vuxet. Nu släppte han den vuxna sidan och kramade om sina barndomsvänner hårt.
"Jag har saknat dig mannen!" sa Ryan när dom släppte varann.
"Jag har saknat er också!" sa Justin glatt.
"Vadå? Har ni inte saknat oss?" frågade Jake trotsigt vid min sida. Dom skrattade och nickade.
"Klart vi har" svarade dom och gick fram mot oss.
"Jas!" sa Chaz och lyfte upp mig i luften. Jag hostade till när jag tappade andan och kramade sedan honom tillbaka.
"Grabben som har förbannnat mig med det jäkla smeknamnet" mumlade jag och tittade surt på honom när han släppte ner mig.
"Äsch, så illa är det väl inte?" flinade han.
"Illa? Det är värre än illa. Det är en förbannelse!" sa jag dramatiskt.
"Pfft, överdriv inte nu lilla Jas" sa Jake retsamt. Jag slog till han löst på axeln innan jag tog mig fram till Ryan och kramade honom.
"Hej sötnos!" sa han och smekte över mitt hår. Vi hoppade båda till när taxichauffören tutade ilsekt och fräste åt oss att vi behövde ta deras bagage. Chaz lyfte ut de två stora väskorna och betalade sedan chauffören innan han vände sig åt oss.
"Jag är hungrig. Har ni fixat nåt käk?" flinade han och slog ut med armarna.
Vi skrattade allihopa och tittade på honom med lyckliga blickar. They boys were back.
______________________________________________________________________________________________
Dom är tillbaka! Jake, Jasmyn och Justin fortsätter nu sitt liv på LA Music Academy. Vad tror ni kommer hända? :)